Viktigt att känna till
   
 

OM FRÄSVERKTYG
• Hårdmetallfräsar är dyrare i inköp än snabbstålsfräsar men en betydligt bättre investering på sikt.
Hållbarheten och användningsområdet är många gånger större och de lämpar sig även för laminat,
MDF, hårda och sandiga träslag etc. medan snabbstålsfräsarna däremot är mycket begränsade till
sin användning, huvudsakligen längsfräsning i mjuka träslag.

• Frässkaftet skall skjutas in så långt som möjligt i maskinfästet och sedan dras tillbaka någon mm.
Skaftet skall dock alltid fylla upp större delen av spännhylsans totala längd. Dra åt spännmuttern
hårt. Observera att det är viktigt med felfri spännhylsa. En defekt hylsa bör bytas ut omgående.

• Se över dina fräsverktyg regelbundet. Det tar några minuter men lönar sig väl i längden.
Rengör skären noggrant. Hartser, färg och lim i förening med dammet bildar så småningom hårda
avlagringar, som bl a reducerar skärpan, försämrar hårdmetallskärens kylning och ger ett fult snitt.
Avlagringarna tas lättast bort med ett tunt knivblad eller ett s.k. industrirakblad.
Kassera fräsar med bitar av hårdmetallen bortslagna eller defekta skaft. Förutom dåligt fräsresultat
kan ett skaft som krökts förstöra maskinens spännhylsa pga vibrationerna som uppstår. Grader på
skaftet kan avlägsnas med en finhuggen fil.
Fräs inte med slöa eller skämda skär. Snittytan bränner lätt och materialurslag (flisning) inträffar i
större utsträckning. Vidare överbelastas maskinen i onödan. Slipning av hårdmetallfräsar kräver dock
yrkeskunskap och utrustning med diamantskiva. Vid behov av slipning, anlita ett verktygssliperi!
Förvara fräsarna i separata askar eller stående med skaften i förborrade hål i t ex en träklots. Hård-
metallen är till sin natur spröd och kan skadas, om fräsarna stöter mot varandra eller annan metall.
Kantprofilering utförs alltid bäst med fräsar som har kullagerstyrning. Vid beställning av reservkul-
lager bör ytter- och innerdiameter anges. Mät med skjutmått och en noggrannhet av 0.1 mm. Såväl
metriska som tumdimensionerade kullager förekommer, och måttskillnaderna är ofta mycket små.

OM FRÄSNING
• Vid kantfräsning gäller alltid motfräsning. Eftersom verktyget roterar medurs, innebär detta att en
handmaskin skall matas med verktygets rotationsriktning (dvs arbetsstycket skall vara på maskinens
vänstra sida sett i matningsriktningen). Vid bordmonterad maskin matas arbetsstycket mot verktygs-
rotationen.
• Anpassa matningshastighet och fräsdjup till motorstyrka och verktygsstorlek. Vid alltför snabb matning
eller för stort fräsdjup riskeras t ex: Skaftbrott/Splittring/Överbelastning av maskinen.
• Vid fräsning av spår med raka notfräsar bör fräsdjupinställningen ej vara mer än 5-6 mm och ännu mindre
när skärdiametern på notfräsen är 5 mm och därunder. Fräsning bör därför ske i flera steg när stort fräs-
djup önskas. Använd maskinens revolveranslag.
• Stanna inte upp under pågående fräsning. Träet bränner då lätt och plaster kan smälta pga friktionen
och värmeutvecklingen.
• Optimal ytfinhet i trä erhålls vid längsfräsning i fiberriktningen och fler än ett fräsmoment med liten
avverkning i sista steget. Fräsning mot fiberriktningen kan förorsaka flisning av snittytan och i änd-
trä finns risk att det ”bränner”.
• Starta aldrig maskinen om fräsen ligger an mot arbetsstycket och sänk matningshastigheten något där
lösa, hårda kvistar förekommer.
• Handöverfräs med varvtalsreglering rekommenderas. Lägre varvtal kan vara lämpligt vid fräsning i
träslag benägna att bränna, ändträ, plaster etc.. Vidare kan ev vibrationer elimineras vid varvtalsredu-
cering i de fall större fräsar med 8 mm skaft, t ex kontraprofilfräsar, används i mindre handmaskiner.

OM SÄKERHET
• Byt aldrig fräsverktyg med stickproppen ansluten och dra även ur den om arbetsplatsen tillfälligt lämnas.
• Skyddsglasögon skall alltid bäras och hörselskydd bör användas.
• Arbetsstycket måste vara väl fastspänt eller på annat sätt säkrat.
• Försök under inga omständigheter utföra ett fräsmoment utan stöd för fräsfoten. Maskinen kan kasta
våldsamt och tappas.
• Vid användning av verktyg med stor diameter i handmaskiner bör varvtalet reduceras. Att fastställa
bestämda varvtal är emellertid mycket svårt, liksom att avgöra vilket varvtal som ställts in. Vid en
verktygsdiameter av 40-50 mm rekommenderas dock en varvtalssänkning av 10-20% och 20-30%
om diametern är 50-70 mm. Större verktyg bör ej användas i handmaskin.
• Om en handmaskin används stationärt, skall tillfredsställande skyddsanordningar finnas (nollspän-
ningsbrytare och verktygsskydd).

Tool Trust AB © 2003